MyNewRoom

Kan inte beskriva hur oerhört skönt det är att det är fredag idag och jag har en hel ledig helg framför mig! Är så välbehövligt kan jag säga. Som resten av den här veckan jobbade jag från 6 idag och direkt efter jobbet åkte jag till Norrtälje och spenderade cirkus 2,5 timme hos frisören haha. Var snart ett år sedan jag gjorde någonting åt mitt hår senast så kände att det var dags nu. Klippte mig så lite som möjligt haha och gjorde en ny ombre. Så nu ser håret mer välskött ut igen. Och resten av kvällen tänkte jag bara spendera hemma och gå och lägga mig tidigt. Behöver få sova och känner mig dessutom lite halvkrasslig så hoppas på att lite extra sömn ska göra det bättre.

Ett tag sen sedan sist, jag vet. Har jobbat, jobbat och jobbat. Hade min första lediga dag på 12 dagar i dag, det var riktigt välbehövligt kan jag säga. Det enda jag gjort dagen till ära är dock träna och sova. Ibland blir jag typ rädd över hur trött jag kan vara. Kan sova typ 13 timmar och vara så trött att jag går och lägger mig igen och kan sova flera timmar till. Men varit riktigt tufft med fobin senaste dagarna igen, så antar att det tar på krafterna att gå runt och ha ett krig i hjärnan hela dagarna. Så nu är det jobb från 06 onsdag, torsdag och fredag och sedan är jag äntligen ledig en hel helg! Har inte varit det på evigheter känns det som, så det ska bli så obeskrlivligt skönt! Men nu ska jag ta och sussa så jag har krafter att försöka kriga mig igenom morgondagen. Kram på er!

Var ledig från jobbet idag så drog iväg till gymmet en sväng. Vilat från de ett par dagar för har inte känt mig helt frisk och har försökt att träna men det har bara inte fungerat. Men idag gick det bättre så tränade både bröst, triceps och axlar. Har varit rätt jobbigt att jobba senaste gångerna så var riktigt skönt att få komma till gymmet och bara koncentrera sig på vikterna. Jag är liksom som två personer, en när jag är rädd för att kräkas oche n när jag inte är rädd. När jag mår bra känns allt lätt och jag kan iprincip jobba hur mycket som helst utan problem, men så fort jag blir mer rädd så är varje minut på jobbet en plåga. När det är som värst förstår jag ärligt själv inte hur jag klarar av att jobba, men blir som en robot som bara gör det den ska trots att jag håller på att gå sönder av panik inuti. Men detta är mitt liv och min kamp, även om jag är obeskrivligt less på den vid dethär laget..